blackout på blackout

Sättet som Jägermeister och Redbull går från svalget till hjärnan på ungefär 12 sekunder. Electromusik man vill springa maraton till. Smekbar läderimitation på väggarna. Bitchslaptävling. Homohångel.

Att gå ensam hem och sjunga med i iPodens musik för full hals, sedan nästan ramla i snön när man plötsligt blir omkörd av en full cyklist.

Vakna vid halv åtta med en bakfylla sällan skådad men utan ångest.

Arrå, det var en kväll på Blackout.

hur man blir riktigt, riktigt arg

För den som behöver ilska:

Arbeta på en hemtenta med oklara instruktioner, baserad på litteratur du inte har läst. Dra ett resonemang som börjar med att Metro i form av gratistidning inte alls hotar morgontidningar och som slutar med att Alex Schulmans blogghysteri och Bonniers medieherravälde nog egentligen är typ samma sak. Inse hur jävla långsökt det är - vägra skriv om det.

Känn hur ilskan förflyttar sig från huvudet ända ut i fingertopparna. Inse att du behöver nikotin för att inte gå bärsärk i korridoren, inse samtidigt att du en timme tidigare rökt din sista cigarett.

Bege dig ut i kylan, till den där lilla tobaksaffären vid Sparta. Lägg märke till att den enda cigarettsorten som är slut är LM Röd och vägra köpa Marlboro. Tänk istället "Det är säkert inte så mycket kö på Ica, jag glider in där".

Och mycket riktigt - det är ingen kö bortsett från en tant framför dig, som också bara ska ha ett paket cigaretter. Den här tanten härstammar dock från dinosauriernas tid och likaså gör kassörskan - att köpa ett paket cigaretter blir en komplicerad process eftersom de faktiskt måste diskutera "den gamla goda tiden" och ifall de var mer rädda för Tyrannosaurus Rex eller Ceratopsier i sina yngre tonår.

Bli svinarg, bli det. Känn att du lever. Imorgon kanske solen skiner på dig genom fönstret, kanske behöver du inte ens snooza utan vaknar upp med ett djungelvrål av lycka.

Men troligtvis inte.

det här med att inte längre bo hos sin mamma

Telefonsamtal nyss:

(efter en stunds pratande där rösterna höjts successivt)

Mor: Jaha, har du nån kompis hemma?

Matias: Nej.

Mor: Vad bra, då kan vi prata länge.

Matias: Vadå, vill du att jag ska bli ännu argare än vad jag redan är?

Mor: Haha, njae... men du kanske fick över en kompis nu?

Matias: Men nej säger jag ju, det är bara jag hemma.

Mor: Men ljug bara och säg att du har nån där så vi kan lägga på!

hur jag rullar

Bloggandet går sådär, som ni säkert märker. Hela tanken var att detta skulle vara lite utav en novischblogg, jag skyller på det. I och för sig är jag ju fortfarande novisch några dagar till, innan vårterminen tar sin start.

Hursomhelst har jag flyttat igen vilket känns riktigt fett, jag är som bekant bosatt på Michael Hansens Kollegium nu. De jag bor med verkar snälla och stället är fräscht, mitt rum är fint som snus också. En vacker dag planerar jag att orka publicera en bild på det.

Jag finner ingen vidare inspiration till bloggandet. Jag producerar ungefär lika mycket text som vanligt men hälften passar inte på bloggen rent genremässigt och andra hälften är enbart för mig att läsa.

Jag funderar på om jag ska försöka nischa om bloggen för att återskapa motivationen till att skriva i den. Det tål att tänkas på.

2009

Makro:

Bush slutade som president och efterträddes av Obama. Alla tyckte det var ballt eftersom han var svart men mycket snart lade sig hypen och vi insåg att Obama också diggade krig.

Finanskrisen regerade men rika människor tog ändå inte livet av sig. Vi fattiga hade inga cash att förlora så vi brydde oss inte så jävla mycket. Företag sa upp folk de inte gillade med motiveringen att "vi har inte råd" och haschrökare fortsatte vara arbetslösa med motiveringen "det finns inga jobb".

FRA och IPRED trädde i kraft och vi gnällde allt vad vi orkade om "kränkning av integriteten" fast vi bara ville ha kultur gratis (den här gången kanske de till och med hörde, med avlyssningen och så). Som vanligt blev det inga konkreta förändringar i vardagslivet, vi softade ner med filmtankandet någon månad och kände sen att "äh vafan, det är värt det". Typ ingen torskade.

Svininfluensan spred sig och vi blev livrädda. Några dog, gemensamt för dessa var att de var typ 85 år gamla, gravida och hade hjärtfel. Friska människor mådde apa ett par dagar, men inte mycket värre än efter en bra helg. Folk vaccinerade sig och mådde som om de hade svininfluensa, det var humor. Nån enstaka trodde att allt var en konspiration.

Kronprinsessan och hennes snubbe bestämde att de skulle gifta sig (eller om det var Pappa Kungen som slutligen godkände) och vi brydde oss så lite att vi fick kramp i tårna.

Några shunos rånade en värdedepå med en helikoper och nu väntar vi på filmen.

Världens ledare åkte flygplan, limousin och diverse andra bränslesprutande fordon till Köpenhamn för att de inte fattar hur miljön kan vara så jävla rutten. Om de kom fram till något är det ingen som vet.

Spotify slog igenom och äntligen kunde vi lyssna på musik som ingen får betalt för och kalla det lagligt.


Mikro:

Jag styrde upp mitt liv. Skapade drömmen, följde drömmen, levde drömmen. Och har intentioner att fortsätta detta år, tjugotio.